Hon pratar numera med oss mycket varje dag. Hon testar rösten, formar munnen och mixtrar med olika tonlägen för jämnan.
Hon har börjat gripa efter saker, för dem till munnen och smakar lite på dem. Nu är det nog dags för att hålla lite koll på vad som ligger å dräller på golven här hemma.
I förrgår var också dagen då Maj för första gången rullade över från mage till rygg. Visserligen låg hon i en gynnsam utgångsposition och hon har inte kunnat göra om det sen dess, men vi tror att hon är det på spåren. Hon har i alla fall blivit väldigt stark och stabil i nacken och snart behöver man inte tänka på den när man bär henne, det känner man tydligt.
Den här månaden har gått mycket i julfirandets och ledighetens tecken.
På luciadagen fick Maj se sina första snöflingor och det första luciatåget. Hon brydde sig inte nämnvärt om något av det men hennes föräldrar tyckte det var mysigt och klädde dagen till ära ut henne i vit klänning.
Sen har hon gjort sin första långresa i bil. Vi körde ner till Skåne för ett 2-veckors-julfirande och efter 8 stopp och ett par timmar extra kom vi fram till Ängelholm för mys med mormor och morfar i en vecka.
 |
| Maj fick lite mystid med gammel-gammel-moster Signe på julafton. |
På annandagen åkte vi vidare till Malmö för farmor och farfar-häng. Och så firade vi nyår ute på Österlen hos våra vänner Kristoffer, Sanna och deras lille son Louie. Annorlunda känsla att fira 12-slaget med ena foten på trappen och andra i farstun för att ha ett öra mot vardagsrummet där barnen så passande däckade ett par minuter innan 12-slaget.
Men störst den här månaden var att Maj fick en liten kusin i Göteborg - Signe! Det var sååå roligt att de fick träffas!
När vi har träffat andra äldre bebisar har vi hela tiden tyckt att de ser så stora ut. Nu var det Maj som var den stora! Får se hur länge det håller i sig....
Tillbaka i Stockholm hände sen nåt mycket viktigt i Majs utveckling. Det var mer eller mindre sista försöket vi gjorde för att få henne och ta nappen och - peppar peppar - vi tror vi har lyckats! Nu funkar det i alla fall att ge henne den när hon är lite grinig och trött och hon behåller den en stund i munnen och till och med gapar efter den när hon tappar ut den. Framsteg!!
Nu fasar vi lite för 3-månaders-vaccineringen om ett par dagar men ser väldigt mycket fram emot att få veta vad vår lilla tjej numera väger in på.
I klädesväg håller hon nu på att växa ur 56 och i 62 - vår stora tjej, 3 månader gammal!
UPDATE: 3 mån och 5 dagar gammal vägde Maj 5290g och vad 60 cm lång. Längden hade hon gjort ett rejält skutt på men när det gällde vikten hade hon planat ut lite och jag blev rekommenderad att amma mer (!) puh...
Och vaccinationen gick också bra. Givetvis fick vi höra det mest hjärtskärande skriket men det hela var snabbt över och Maj pustar just nu ut genom att toksova.
